TV: Veteran-TV

Söndag kväll framför teven är en skön tid. Det händer titt som tätt att jag tänker tillbaka på min barndoms söndagskvällar. I slutet av 70-talet var det Lödder på söndagens bästa sändningstid och några år senare var det Cosby som stod för trivselfaktorn i folkhemmet. Morsan kokade the och gjorde varma mackor lagom till programstart. Det var innan Medelhavsinspirerade tevekockar hade gjort entré i rutan, så på mackorna låg det konserverade päronhalvor och skinka. Aldrig har varma mackor med konserverade päronhalvor smakat så gott som vid dom där söndagskvällarna framför teven.

Allt det där hann jag tänka på när jag blev erbjuden the med smultronsmak strax innan Özz Nûjen och Bobbo Krulls nya program Veteran-TV startade i går kväll. Hade tidigare under dagen hastigt läst en artikel om programmet. Nûjen och Krull hade uttalat sig om hur pensionärer osynliggörs i dagens medier. Pensionärer skall inte synas och får inte komma till tals. Dessutom hävdade Nûjen att SVT var dåliga på att producera program för äldre. Café-program har lagts ner och Allsång på Skansen gör allt för att locka till sig unga tittare på de äldres bekostnad. Och nog kan man hålla med om det mesta i denna kritik, även om jag tror att många äldre har hittat till andra program (i andra kanaler) så som Doctor Phil, Extreme House Makeover och Bacholer. Jag får nog ändå säga att det var med en positiv förväntan som jag slog mig ner i tevesoffan med en kopp som doftade av artificiella smultron.

Programmet var producerat i ett förhållandevis snabbt tempo. Inslag vävdes ihop, återkom, varvades med reflekterande klipp och såväl informativa som skojiga inslag visades. Veteran-Tv är ett underhållande program med ett meningsfullt syfte. Man försöker att synliggöra och lyfta upp de äldres situation i dagens samhälle. En god vän kommenterade det hela med att säga "det var lika befriande som ovanligt att se en rynkig person på teve". Allt med programmet var faktiskt frid och fröjd tills eftertexterna började rulla. Visst hade jag redan tidigare gjort reflektionen att programmet var producerat av UR och visst hade jag reflekterat över att Nûjen och Krull hade lyckats marknadsföra programmet väl. Det är ju inte alltid som medieutrymme ges för kommande UR-produktioner.

Problematiken uppstod när jag förstod att Veteran-Tv är en samarbete mellan UR och Mittuniversitetet. Syftet med programmet är i första hand att locka fler unga till att vilja jobba inom äldrevården. Och som ett led i detta vill man locka sökande till Mittuniversitetets (och andra universitets) utbildningar. Det är i och för sig inget uppseende väckande med att UR samarbetar med andra utbildningsenheter, men det finns en problematik med tanke på det format som Veteran-TV har. Programmet är paketerat som ett underhållningsprogram, riktat till yngre om äldre. UR redogör för sitt samarbete, men det är inte uppenbart för tittaren att detta är ett program som syftar till att man skall konsumera en utbildning och påverkas till att ta jobb inom äldreomsorgen. I detta fallet är syftet gott, men hur hade man ställt sig om liknande värvningsprogram hade producerats tillsammans med försvarsmakten? Och vem betalar för att programmet skall sändas? UR, eller Mittuniversitet, eller möjligtvis båda två? Jag är ambivalent inför Veteran-projektet. Man befinner sig i ett gränsland när man producerar program med uttalade PR-ambitioner och förpackar det som underhållningsteve. I min värld stämmer det inte helt överens med SVT:s reklamkampanj om Fri Television. Vad tycker du, min bästa besökare?

Veteran-TV